Melodi Ghetto

Det här är den första översatta dikten som mormor skrev när hon kom till Sverige. Inte exakt och perfekt översatt, men värd att läsa!



Mörka och glädjelösa natten har kungens makt över Ghettots gator
Jag kan inte påverka mitt minne
Det gamla har makt över mig

I mörka svarta trappuppgångar
Dimmiga fönster och svarta dörrar
Vårt ljusaste hopp dog

Bara efter får vi se
Kanske få återskapa lugnet
Inga medel kan hjälpa oss att glömma
dessa mörkaste gränser som har tagit livet från oss
förevigt.

Mörka vinter, dimmiga morgon
Neddragna gardiner så jag slipper se ljuset där ute
Något trycker i mitt hjärta
Jag måste gå och arbeta men jag känner kramp i hjärtat
Jag har så ont i själen

I trappen hör jag steg
Det ger mig så hemsk huvudvärk så jag blir galen
Och vad kan jag göra idag?
Det finns ingenting som hjälper mig
Ingen läkare kan befria mig

Om man låtsas att det är sabbat
Om man inte har minsta möjlighet att ändra något
I denna melodi

Steg, skrik och tvång
De rör sig mot jobbet
utan rätt
utan hoppet att kunna strida
Ljudet från dessa steg förföljer mig

Och detta
är min egen melodi Ghetto

Ljus....

Det har varit så mycket nu så jag har varken haft tid, ork eller lust att blogga. Men julen har varit bra! En lång ledighet på tre veckor! Välbehövligt!!! För första gången på länge har jag också verkligen känt att det är semester, på riktigt! Lite maginfluensa åkte vi på, men annars bara skön ledighet!

Annars känns det ganska ljust nu. Börjar nog få ordning på mitt så kallade liv lite. Har slutat med pucko-medicinen och hoppas ändå på det bästa. Nu ska jag bannemej njuta av varje lycklig stund! Ta vara på det bra i livet och glömma allt skit!

Så framtiden ser ljus ut nu.

Det var allt. Spännande va.....